Vem är Fanny Grén?Fanny Grén

Fanny Grén ägde gården Stora Änggården, som är ursprunget till Botaniska trädgården i Göteborg. Hennes pappa, apotekare Arvid Grén, växte upp i början av 1800-talet på Stora Änggården i en stor syskonskara med två syskon och fem halvsyskon.

När han fick egna barn köpte han ut Lilla Änggården 1840 som sitt sommarhem, medan hans yngre bror Olof behöll Stora Änggården som sitt hus.

Det var också här kring de båda Änggårdarna han företog sitt stora planteringsprojekt, när han successivt förvandlade båda gårdarna till ett mellanting mellan rikt producerande mönsterjordbruk och exotiska parker. Hans två första barn, Gabriel (1838) och Fanny (1845) älskade att följa honom i hälarna, höra hans berättelser eller göra egna expeditioner kring gårdarna.

Den här väskan hade pappa Arvid med sig på sina vandringar.

Arvid Grén behövde nog lantlivet, i synnerhet efter att han under den svåra koleraepidemin i Göteborg 1843 höll på att stryka med själv, inte av koleran, men av utmattning efter att ha arbetet dygnet runt under nästan ett års tid med att försöka förse dödssjuka göteborgare med medicin.

Som om det inte räckte med koleran drabbades familjeidyllen av ett hårt slag när Gabriel drunknade på en badutflykt i Varberg. Det var förstås en smärta för hela familjen, men om pappa Arvid svarade med att intensifiera sitt planteringsprojekt, valde Fanny att allt mer gå sin egen väg och hitta sina egna stigar.


Kopia av Fannys brudklänning.

När Fanny blev giftasvuxen hade hon nog åtskilliga anbud från rika borgarsöner i staden. Hon valde lantbrukaren Carl Henrik Broberg som kunde hjälpa henne ta hand om ägorna och de bosatte sig här i Stora Änggården.

När Carl Henrik gick bort 1908 fortsatte Fanny med förnyad intensitet att på egen hand sköta de båda Änggårdarnas grönska.

1890 sålde syskonen Grén sin mark till Göteborgs Stad, men Fanny fortsatte att bebo och sköta Stora Änggården.

Hon dog 1933, 88 år gammal.

Bilder: Göteborgs Stadsmuseum

En föreställning av och med Kören

Samarbetspartners: